Jag klarar inte detta längre....
Det är jobbigt. Allt är jobbigt. Olika från dag till dag o jag mår piss i min hjärna. Hatar att bara sitta o vänta på saker o ting. När man inte vet o är som ett cp och inte planerar in nåt annat alls. Bara för att man hoppas. Det är skit. Allt är skit.
Det är som vanligt. Ingenting ska väl tydligen aldrig ändra på sig.
Kanske ska ta o lyssna på min kära farmor. Hon har nog rätt. Man vet aldrig.